Det har mildt sagt ikke været nuancer, der har præget de danske mediers fremstilling af Sveriges aftale med Irak om tilbagesendelse af irakiske flygtninge. Historien har hovedsageligt gået på: dårlige forhandlere fra Danmark, når Sverige kan indgå en aftale, og Danmark ikke kan!

For os ligger tanken ikke fjern, at grunden til at Danmark ikke har fået en aftale nok skal søges et andet sted end i Danmarks forhandlere. Nemlig i helt andre regler og forhold for asylsøgere i Sverige end i Danmark. Vi har derfor spurgt os lidt for på den anden side af sundet, bl.a. hos det svenske migrationsværk.

Spørgsmål og svar får du her: spørgsmålene er stillet med udgangspunkt i danske forhold
(Nederst har vi endvidere lagt link til et par svenske avisartikler om Sveriges aftale, med flere oplysninger om, hvad den indebærer.)

1. spørgsmål:  Irakiske afviste børn vokset op i Sverige

Hur mänga af de asylsøgere Sverige påtænker at skicka tilbage til Irak, er børnefamilier med børn, der har tilbragt hovedparten af deres opvækst i Sverige (barn født i Sverige og i dag 5 – 7 år, eller barn kommet til Sverige i 5-6 års alderen og i dag unge i puberteten.

Hur mange er kommet til som børn (12 – 13 årige) og er i dag voksne (over 18 år) og lever på centre og kan ikke få ophold fordi deres forældre er afviste asylsøgere? Og endelig hvor mänga af disse voksne påtænkes skickat ud til Irak, selvom de kom til Sverige som barn?

Svar fra Migrationsværket:

Barn kan beviljas uppehållstillstånd i Sverige även om deras föräldrar någon gång tidigare sökt uppehållstillstånd.

2. spørgsmål:  Opholdstid som afvist  i Sverige?

Hur mänga af de afviste irakiske asylsøgere, som Sverige påtænker at skicka tilbage til Irak, har opholdt sig som afviste asylsøgere i Sverige i 5 – 9 år?

Svar fra Migrationsværket:

Ett avslagsbeslut är giltigt i fyra år. Den som t.ex. gömmer sig i Sverige efter avslagsbeslutet under fyra år kan därefter söka på nytt.

Den som fått avslag ska, enligt den svenska utlänningslagen, återvända frivilligt. Gör man inte det och påvisar att man vägrar medverka, överlämnar Migrationsverket ärendet till polisen. Då är det polisen som planerar och genomför utresan till hemlandet.

Det finns ungefär 1 000 irakier som har avslagsbeslut från Migrationsverket och överinstans idag.

En del av dem (ca 600) har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd. Dessa har löpt ut och de personer som inte har nya skäl för skydd i Sverige kommer utvisas.
I den här gruppen finns personer som har vistats en längre tid i Sverige.

Av de övriga (ca 400) har 250 utvisningsbeslut till Irak eller tredje land och 150 till ett land enligt Dublinförordningen.

Snitthandläggningstiden för irakeir är 182 dagar (alltså ca 6 månader).

3. spørgsmål: boligforhold for asylsøgere i Sverige:

Hvis Sverige har afviste irakiske asylsøgere, der har opholdt sig som afviste asylsøgere i Sverige 5 – 9 år,  har de så levet i al den tid på centre i dyb armod. Med dyb armod menes, 4 – 5 mennesker i et rum på ca. 10-20 kvadratmeter, uden penge, men i mänga af årene kun med udlevering af 3 daglige måltider eller en kasse med mad hver 2. uge (hakket oksekød, pasteta, vacumpålæg, langtidsholdbar mælk, kartofler, løg, æbler, salt, peber, pasta, brød, toiletpapir, barbergrej, hygiejnebind,  - chips og saft ekstra til barnene)? Hur mänga barnefamilier er blevet skickat rundt mellem 5 -7 centre (konstante flytninger) rundt omkring i landet under deres opholdsår i Sverige?

Svar fra migrationsværket :

Migrationsverket har vanligtvis 2 personer som får dela rum i en etta.

4-5 personer i en etta kan möjligen förekomma en kort period när man akut behöver rum till en familj.
De flesta asylsökande lagar sin egen mat och har en mindre ersättning från staten * 61 kr/dag och vuxen. Yngre barn får en mindre summa pengar.

Familjerna handlar själva i en vanlig matvarubutik. De kan få också få rekvisitioner på mat som används i butiken. De sökande som bor hos Migrationsverket betalar ingen hyra. Väljer man att bo på egen hand hos t.ex. en vän eller släkting får man det.

4. spørgsmål: undervisning af asylbørn i Sverige

Har børnene gået i særskilte asylskoler, hvor de fik mindre undervisning end svenske børn (svensk, og almene kundskaber, og ingen undervisning i eget sprog)?

Svar fra migrationsværket

Barn som är asylsökande går i samma skolor som svenska barn.
Barn har också rätt till all sjukvård, precis som ett barn som bor i Sverige.

5. spørgsmål: syge asylsøgere:

Er nogle af de irakiske asylsøgere, som Sverige påtænker at skicka tilbage, psykisk syge af ophold i centre og/eller manglende sundhedshjælp til krigs og torturtraumer?

Svar fra migrationsværket

Det finns inga uppgifter hos Miogrationsverket om personer (irakier) som har avslag är psykiskt eller fysiskt sjuka.

Alla asylsökande erbjuds en frivillig hälsoundersökning. Hälsoundersökningen genomförs på en vanlig vårdcentral och det år vårdgivaren som ser till att det finns en tolk om det behövs.

Asylsökande har också rätt till akut sjukvård och mödravård. Det är läkaren som avgör vad som är akut.
För övrig sjukvård, tandvård och mediciner betalar den sökande en mindre avgift.

1. februar 2008: Sverige i Tvist med irak om irak-flygtninge
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_828453.svd

18. februar 2008: Aftale i gang om Irak-flygtninge
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_883429.svd

18. februar 2008: Sverige har indgået aftale om irak-flygtninge
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_885253.svd